
Mycket förändringar nu och det är jobbigt, samtidigt som det är väldigt kul. Förstås. Tårarna som rullar nedför mina kinder är många och i varierande storlek. Det är mycket som smärtar och tankarna snurrar i min skalle. Men jag känner hellre smärta än att inte känna något alls, för då vet jag att jag lever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar