STRESS.

Jag träffar så många som är så stressade över allt de inte gjort (eller gjort) tidigare i livet. Ångrar att de inte var ute och reste innan de började plugga, att de var tillsammans med den där personen som inte alls var bra och slösade tid på den eller att de inte tog den där chansen när de fick den - hur hade livet sett ut nu i så fall?

Jag tycker att det känns så himla onödigt. Okej, nej du reste inte innan du pluggade som många andra gör, men det är väl inte för sent? Res NU! Okej, du kanske får barn om ett tag, men ta med ungarna på semestern då? Jag har svårt att se just den problematiken, faktiskt. Att du var tillsammans med den där personen som gjorde dig trasig är ju lite synd, men man får tänka att det är en erfarenhet och att man lär sig av det. Låter klyschigt, men man blir starkare och man vet vad man vill ha och inte ha. Tyvärr är det ju också så att man av jobbiga erfarenheter får svårare att både ge och ta emot kärlek. Det sägs ju att kärleken är blind, men ibland så tror jag att man även blir blind för kärleken. Den kan liksom stå och knacka på axeln, men man bara viftar bort den. Precis som om den vore en irriterande fluga.

Det där med att inte ta en chans när man får den och sedan ångra det är otroligt synd! Men samtidigt så var det väl inte läge att ta den där chansen just då i livet. Det fanns annat som var viktigare. Och det känns onödigt att ta en chans bara för att den dyker upp, man måste liksom vara redo för den också. Chanser innebär alltid vissa risker och ibland är man helt enkelt inte redo för att ta risken som just den chansen innebär.

Den här texten kanske blev lite väl mycket moralkaka.... Det jag vill få fram är i alla fall att jag tycker att det är väldigt onödigt att gå och ångra sådant som varit. Det är bättre att tänka att det är en del av ditt liv och har format dig till den du är idag. Lev i nuet. Nuet är faktiskt det enda som faktiskt egentligen finns. Gör det bästa av ögonblicken.