DET DÄR LIVET, ALLTSÅ.

Jag avslutar ett tidigare inlägg från idag med samma ord som jag använder i rubriken för detta. Då hade jag inte pratat med mamma - det har jag nu. Hon berättade att en, man kan kalla honom, bekant tog livet av sig för två veckor sedan. Han hade hängt sig och det var hans föräldrar som hittade honom.

När jag hör om sånt här blir jag alltid så kall inom mig och det börjar alltid klia på mina handleder. Det senare vet jag inte varför - har ingen aning - men det gör alltid det. Jag blir så illa till mods, för jag tycker att det är så himla obehagligt. Jag kan inte förstå, samtidigt som jag blir så ledsen. Jag tycker synd om dem som mår så dåligt att de vill välja att inte leva mer. Samtidigt tycker jag att det är så fruktansvärt själviskt. Jag kan inte acceptera att man gör det här valet - jag kan inte det. Alla andra val som man kan göra i livet kan jag acceptera och respektera, även när det är något som jag absolut inte skulle välja själv. Det är okej, för alla är olika. Men jag kan inte tycka att detta är okej. Jag blir bara ledsen och arg och förtvivlad. Det är så himla hemskt. Och jag kan inte förstå. Kommer aldrig att förstå. Att inte vilja leva? Livet kan vara så grått och det kan regna så mycket. Precis som om någon sa att det är okej att gråta, för tårar syns inte i regnet. Det kan vara så jobbigt så man tror att man aldrig kommer att må bra igen. Eller att aldrig känna kärlek igen. Men det kan också vara sådär som när solen går upp över en sommaräng. Som när himlen är blodröd och brinner. Och lite sådär som när man skrattar med dem man tycker om. Skrattar så att ögonen glittrar. Att aldrig mer få uppleva det? Jag förstår inte.

JANUARI 2011 #2.

Ich icke att förglömma. Två av mina vänner tog sin examen från universitetet denna månaden. Elin = Sjuksköterska. Krikk = Gymnasielärare i Psykologi och Biologi. Grattis, damer!

JANUARI 2011.

01. Jag skålade i champagne i en stormig natt och Krikken flyttade till Östersund.

03. Jag började på VCC och Krikk började jobba i Östersund.

07. Fia flyttade till Uppsala.

08. Jag flyttade in i Fias lägenhet. Det regnade så mycket.

10. Fia började på sitt nya jobb i Uppsala och mamma blev sjukskriven.

12. Cissi = 27 år.

14. Jag fick ett mail från mitt ex efter 1.5 års icke existerande kontakt. "Hur mår du?" Lämna mig ifred?

17. Jag spenderade en eftermiddag och en kväll på Östra Sjukhuset.

20. Helena började på sitt nya jobb och jag hade middag med Volvofavoriter. Vi firade Sofies nya jobb med bubbel.

25. Jag körde BMW 530 och JJ fick nycklarna till sin nya lägenhet. Det firade vi med pizza och bubbel.

28. Det "regnar in" på min toalett från lägenheten ovanför. Otroligt praktiskt.

29. Jonas flyttade in i sin lägenhet och Christin = 29 år.

30. 8 år sedan jag blev sådär sjuk med min njure.

?? Helena köpte bil.

?? Sofie fick nytt jobb.

?? Jag fick positiva (jobbrelaterade) nyheter.

?? Sofie beställde en bil som hon får i slutet på mars.

Många saker som har medfört stor förändring har hänt denna månad.

Allt detta har jag försökt kombinera med vardagen på bästa möjliga sätt: Ny på jobbet - träna - handla - städa - fika - laga mat - dricka vin - dricka sprit - besöka krogen - vad händer i världen? - titta på film - prata i telefonen - kramas... Intensivt! (och mycket bra)

Hej februari! Vad har du att erbjuda? Överraska mig!

Det där livet, alltså.

PJ HARVEY.

I slutet på maj ska jag på konsert i Amsterdam. PJ Harvey är det som står för musiken. Konsertbiljetterna är bokade - resa + boende ska bokas i veckan. Detta ser jag fram emot.

SÖNDAG - JAG BARA VET NU.

Jag vaknar i den nya lägenheten med det gula köket. Jag vaknar av att solen kittlar mina ögonfransar och att fåglarna kvittrar utanför fönstret. Okejrå. Det var andra gången jag vaknade. Ett par timmar tidigare vaknade jag av en armbåge i nacken och att jag nästan ramlade ur sängen. Godmorgon? Hur som helst. Efter en stund tar jag mig ur sängen med den varma famnen för att åka hem. Jag kliver ut genom dörren - ut till den soliga söndagsförmiddagen. Lite osäker på vart hållplatsen ligger, men litar på magkänslan. Jag hittade den (gick bara lite fel). Hoppar av vagnen vid Brunnsparken - nästa går om 7 min. När jag står där och väntar lyssnar jag på lite sån där typisk Maria-musik och plötsligt så kommer en känsla över mig. En känsla som jag känner igen, för den har kommit till mig några gånger tidigare. Nu vet jag. Jag bara vet. Alla oroliga tankar och osäkerheten inom mig som jag känt den sista tiden (inför vissa saker) är som bortblåst - nu vet jag. Det finns inga tvivel. Jag kommer på mig själv med att stråla ikapp med (vår)solen och att tårar bildas i mina ögon. Tårar av glädje. Jag tar vagnen hem och studsar in på Ica för att handla lite som saknades inför kommande matlagning. Studsar ut från Ica och nästan hoppar hem - sådär som jag nog aldrig kommer sluta göra. "Gå normalt" - "Jag kan inte". In genom ytterdörren, hämtar tvättkorgen och studsar vidare till tvättstugan. In md tvätt, ut från tvättstugan och in genom ytterdörren igen. Slänger in matvarorna i kylen och tar en sväng om med Rolfy - allt i en flygande fart. Jag vet nu och det gör mig studsig. Och så lycklig.

VÅR RUSET 2011.

Vår Ruset i Göteborg 9 maj 2011. Anmäld!

Här kan du göra samma sak:

http://registration.marathon.se/Registration.aspx?RaceId=34

FREDAG 11W04.

Tack för fredag och tack för helg. Väldigt intensiv vecka som har krävt otroligt mycket av mig. Speciellt jobbet har krävt mycket, men det är ju så när man är på nytt ställe. Ibland känner jag mig som världens sämsta ingenjör och ibland - inte så tokig. Mycket nytt och ibland strejkar hjärnan över att ta in mer information. Fyra veckor nu. Jag gillar det.

Jag avslutade arbetsveckan med att tacka nej till AW och istället gå till gymmet för BodyCombat. När jag gick därifrån undrade jag återigen när didär nyårstränarna ska försvinna? Det är inte okej att ställa sig 70 cm framför någon när det handlar om sparkar och slag. Det var hur som helst ett väldigt jobbigt (bra) pass, trots allt. Jag mötte sedan upp JJ för mat och sedan åkte jag hem. Handlade (fick visa leg för att köpa snus!) och fixade lite sånt därnt praktiskt - boka tvättid, dammsuga och diska. Hej fredag!? Målade ytterligare ett lager på den där tavelramen och jag har även spenderat några timmar med mina färgpennor. Jag gillar dem. De är liksom som terapi för mig. Avkoppling. Bara låta handen och hjärnan samspela. Den här gången är jag faktiskt nöjd med resultatet.

@ LE GYM.

Igår var jag på Sats, för nu är det dags att börja på riktigt igen efter den beordrade vilan. Fantastiskt mage/axel-pass! Det hade dock kunnat vara mer intensivt än vad det var. När ska alla nyårs-tränare lämna gymmet!? Va? Va? Va?! Det är inte okej att stå i kö och vänta på maskiner. Ikväll är det jag som fikar istället. Så det så.

Och, ja. Det var dagens världsproblem.

ETT STYCKE LÄGENHET, TACK.

Igår fick jag äntligen besöka den där lägenheten med det gula köket och det fina golvet. Jag hade köpt bubbel - ett måste när man ska fira - och hade med mig några värmeljus. Vi åt pizza på golvet i köket med tända ljus och bubbel i kåsor.

Hade det inte varit för den där otrevliga lukten och det faktum att det gått alldeles för länge mellan måltiderna för den lilla fröken, som då tappar humöret helt och blir en liten bitch (usch) tills blodsockernivån rättat till sig, så hade det varit ännu trevligare. Det var trevligt nu med, men som sagt - ännu trevligare.

Välkommen hem, ingenjören.

DET DÄR MED HÅR.

Så himla knasig bild på mig och Krikk från sommaren 2009. Även kallad "Koriander-sommaren". Jag kommer ihåg att vi skrattade åt det där glaset med öl, men jag minns inte varför. Vi hade ölprovning och rangordnade Systembolagets alla ekologiska sorter efter tycke och smak.

Men det var ju inte det jag skulle skriva om. Jag skulle skriva om hår. Mitt hår. Jag gillar mitt hår på den där bilden - färgen och längeden. Igår var jag hos Emil och han är en helt fantastisk frisör! Färgen är tillbaka och han fattar vad jag menar när jag pratar om frisyren. Han kommer med tips och klipper sådär som jag vill ha det - fast bättre(!) Och så sa han "till sommaren kommer du ju att ha långt hår igen". Jag glädjer mig. Kan jag bli sådär brun som på bilden (eller brunare) också så vore en tjejs ytliga lycka total.

SAMMANFATTNING: MÅNDAG.

Natten till den här måndagen sov jag 1.5 h, vilket inte var så jävla genomtänkt. När klockan visade 03.32 och jag fortfarande inte sov kändes det lite tröstlöst. Klockan ringde 05.10 och jag var ett vrak. Lyckades ta mig ur sängen ca. 40 min senare och var på jobbet 07.45 efter diverse transporter. Ge mig barmark så att jag kan cykla till Centralstationen? Hur som helst så var jag en bra ingenjör idag som dessutom hade utv.samtal med chefen på konsultföretaget jag jobbar på. Uppföljning av detta i maj och december (!). Jag åkte till Slottsskogsgatan och städade snabbt som ögat ur mitt rum där. Skyndade mig att handla för att hinna träna. Satte mig i sängen för att "vila lite" och där blev jag sittandes. Sats byttes ut mot lite övningar hemma (dåligt) och nu ska jag sova.

I lördags hjälpte jag den där karljäveln att packa lite grejer inför kommande flytt. En bra sak med att flytta är att man går igenom precis allt man äger (okej, nästan allt) och just detta visade sig vara väldigt gynnsamt för fröken. En tröja från Whyred bytte ägare. Tack. Idag hade jag den på mig på jobbet och då luktade jag som honom. Trivsamt.

Sammanfattning: måndag - Jag har luktat man och varit rättså effektiv, trots min dåliga sömn. Käckt!

JAG LÄNGTAR SÅ MYCKET EFTER DIG.

Jag hörde på hennes röst att valet och chansningen visat sig vara helt rätt. Hennes röst var så glad och sådär klingande som den alltid brukade vara. Mitt hjärta brinner. "Fan. Det låter som du trivs, hörru", sa jag. Jag har väntat på att få säga de orden. "Visst kommer vi kämpa för att vara vänner tills vi dör?", sa hon. "Ja, det finns inga alternativ", svarade jag.

I sommar åker jag (och kanske hela gänget) till Östersund och hälsar på. Så himla långt? Och förhoppningsvis är det så jävla lyckat att vi kan sammanstråla hemmavid i påsk. Längtar.

Eddie Vedder – Society

Jag vill sitta vid den där sjön och dricka bärs, med ovanstående man i högtalarna och kanske fiska. Eller så vill jag bara sitta i mörkret och titta på stjärnorna. Ungefär som julen 2009 då vi natten till julafton tog en promenad och mellanlandade på den där fotbollsplanen. Vi låg och tittade på stjärnorna länge och såg Orions bälte och Stora och Lilla Björn. Jag hade handlat två citroner som blev jättekalla.

CS JÄVLA N.

Kul post idag. "Dags att börja betala!" Jaha. Jaja, det var rättså väntat och det är därför bara att betala och vara glad. Men samtidigt som jag öppnade kuvertet vinkade jag hej då till fjällsemestern som jag lite löst hade planerat. Nästa år får det bli istället nu. Åh, typiskt.

KRÄM (SÅ NÄRA FÅR INGEN GÅ).

Jag vill ha din ryggrad här. Fäst den, i mig. Jag är alltid tryggast när du är en liten bit ifrån. En rörelse i ögonvrån.

Kent – Kräm (så nära får ingen gå)

Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit ner de där meningarna på ett papper sedan september. Om och om igen. Det är så vackert. En rörelse i ögonvrån. Precis så.

INTENSIV (BRA) SÖNDAG.

Idag har jag varit på Ikea, Svenska Hem och Mio. Jag har druckigt fyra koppar kaffe och monterat hyllor i mitt kök. Jag har lagat mat och diskat. Jag har pratat i telefonen och bokat in diverse trevligheter för våren i min kalender. Jag har målat en tavelram vit och lyckats få en stund över för lite måleri av den bästa sorten - det har jag längtat efter. Jag har diskuterat Audi A1 och återupplivat Rolfy. Den sista timmen har jag spenderat tillsammans med Larsas fina ord och tänkt en del på det där som gjort mig besviken den senaste tiden.

Imorgon är det måndag och ny vecka - den sista veckan på januari 2011. Den kommer bli lika intensiv som de tidigare veckorna denna månad. Jag gillar intensivt, men nu har det varit intensivt lite i överkant. Jag hänger liksom inte med. 100% istället för 150% - Deal?

ETT KÖK MED ST(R)ING.

Idag kom Sophie Alice Baxter förbi och hjälpte mig att montera mina hyllor. Snygga String Pocket + inspi från ing. Alm = Succé i mitt kök.

BESVIKEN.

Det är alldeles för många som gör mig besviken med sitt agerande nu. Därför ska jag alldeles strax bege mig till gymmet, trots beordrad vila. Sånt här brukar alltid kännas bättre när jag fått träna lite.

FINMIDDAG.

Ikväll har jag varit på finmiddag hos Sofie med Christin och Marie. Tjejgänget från Volvo Bussar. Det var längesedan vi sågs nu, så det var extra mysigt och vi hade mycket att avhandla. Jag hade köpt en flaska bubbel för vi hade dessutom något speciellt att fira. Ja, förutom att vi faktiskt hade fått till ett datum när alla kunde. Vi bestämde att vi ska försöka ses ungefär en gång i månaden. Det borde inte vara omöjligt. Nästa grej är bio - någon tjejig dansfilm erbjuds tydligen. Blir bra.

När jag hade gett alla damerna en varsin hej-då-kram ringde jag till Krikken och snackade sönder en halvtimme. Jag har på senaste tiden tänk så mycket på när vi bodde i husen mitt emot varandra på Campus. Det var så skönt att ha henne nära. Östersund är på tok för långt bort. Speciellt de där dagarna när man bara behöver dricka te med en bästa vän.

LITTLE CHAIR.

En liten stol har fått flytta in i köket med det röda golvet. Stolen ska få sig en ansiktslyftning och även två kompisar - en till stol och ett litet bord. Stolen är ett av helgens två loppisfynd. Tyvärr fanns stolen hos en sur tant, där jag väldigt ogärna handlar igen. Idag när jag hämtade mitt inhandlade fynd hade de fått in nya grejer - bl.a. ännu en stol. Typiskt.

DEN DÄR KAPPAN.

Hej lilla Rodebjer. Välkommen hem till mig.

9.

Det är nio år sedan jag blev ihop med han som jag numer kallar mitt ex. Jag var en snart 18-årig tjej som föll handlöst för den populära killen som tittade på mig som ingen annan hade gjort tidigare. Det var ett trasigt förhållande som efter fem år lämnade mig så sårad som jag aldrig trott att man någonsin kunde bli. Jag var en människa utan innehåll. Ett skal. Efter 6.5 år sa jag hej-då-för-alltid och då började på riktigt min resa för att bygga upp mig själv igen och ta mig till den position där jag är idag. Det har varit en lång och krokig väg med många backar. Men att nu kunna säga att jag vet vem jag är och att jag vet vad jag vill (och inte vill för den delen) är så fantastiskt. Och att tycka om någon. Att våga tycka om någon. Fantastiskt. Jag kämpar dock med de tidigare erfarenheterna som av diverse olika anledningar ger sig väldigt mycket till känna just nu. Att ha självförtroendet och tro på mig själv. Att tycka att jag är bra. Att faktiskt inse att nu inte är då och våga känna. Det sista är nog det som förtillfället plågar mig mest. En gång sa jag att "när man erkänner för sig själv att man tycker om någon så blir man sårbar och det är läskigt". Det här med att jag tycker om har jag ju vetat ett tag, men inte såhär. Läskigt är det och jag drar mig undan innanför mitt skyddande skal. Precis som en liten sköldpadda. "Vad fin du är" - Fast nej, säg det inte. Skydda hjärtat. "Jag vill sitta nära dig" - Fast nej, sätt dig i andra änden av soffan istället. Skydda hjärtat. "Jag tycker så mycket om när du drar fingrarna genom mitt hår" - Fast nej, tänk det bara. Skydda hjärtat. Jag jobbar på det och tids nog kommer jag våga öppna upp mitt skal och släppa in helt. Det blir lite sådär som en sovsäck för två då. "Jag vill ha en kram" - Ja. Jag sa det.

ALLY OCH JAG.

Jag har spenderat stora delar av dagen med att hänga med Ally och hennes vänner på Cage & Fish. Vi är rättså lika, Ally och jag. Precis som hon så pratar jag jättefort och kan bubbla över både när något bra respektive dåligt händer. Jag önskar ibland att jag kunde sjunka genom jorden och ibland känns det som att mitt huvud ska explodera. När jag är själv hemma så dansar jag nästan alltid till musik - speciellt när jag är på bra humör. Det är en liten hemlighet som nästan ingen vet om. Istället för att se dansande bebisar och enhörningar så brukar jag prata med mig själv och så har jag en liten hustomte som bor hos mig. Han heter Knut.

Vonda Shepard – Tell Him

3 SAKER OM HONOM.

1. Han är så snäll. Det är inte tråkigt eller opersonligt med snälla människor. Det är ödmjukt och ärligt.

2. Han vill ligga nära mig under täcket hela natten. Och när morgonen kommer vill han inte riktigt släppa taget. Gillar det.

3. Han är engagerad och intresserad och hjälpsam. Inte för att han måste, utan för att han vill.

SJUKAN.

Igår spenderade jag sex timmar på Östra Sjukhuset här i Göteborg. Min vänstra lunga tyckte tydligen att det var hysteriskt roligt att jävlas och ge mig andningssvårigheter. Blodprov och röntgen och EKG - tydligen helt frisk. Fint att det gör ont då. Verkligen. Antagligen är det en tunn hinna som ligger och skaver mot lungan (minns inte vad symptomet kallades) och det kan sitta i några dagar, men är helt ofarligt. Idag är jag hemma, på order, och vilar. Och jag ska faktiskt försöka att blunda för allt som borde göras här hemma och faktiskt bara ta det lugnt. Rita, lyssna på musik och leta efter massa roliga grejer på internet.

Bild: Rolfy @ MySpace

Alltså. Det är inte meningen att jag ska städa? Jag tog mig i kragen och började plocka upp en kartong med sängkläder/handdukar. Då kryper det fram en spindel. Inte okej. Rolfy får göra sin första utryckning i nya lägenheten och tar hand om den där spindeln åt mig. Jag tänkte att jag ju kunde dammsuga lite mer när jag ändå höll på och lät tydligen Rolfy gå lös totalt. Jag är nu ett skärp fattigare (jag tänker inte öppna dammsugarpåsen där spindeln numer bor) och det följde visst med lite annat smått och gott också. Plötsligt tystnar Rolfy och en doft av bränt damm sprider sig i lägenheten. Överhettad? Överansträngd dammsugare. Okejrå. Vi vilar istället.

FIXA?

Jag skulle fixa grejer - bära upp kartonger på vinden, plocka i ordning i garden, dammsuga osv. Jag fastnade framför datorn och skyller detta på dagen-efter-rödvin-seghet. Att stirra på en skärm är otroligt mycket mer trivsamt en trött söndag än att fixa grejer.

KÖK.

En blandning av känslan som de här två bilderna förmedlar vill jag att man ska känna när man kliver över tröskeln till mitt kök. Det är ett litet kök jag har, men jag är en liten tjejja som bor i en liten lägenhet. Inte så konstigt att köket är litet då, alltså.

BORDE. MÅSTE. SKA.

Jag har ju flyttat. Därför borde jag skapa någon form av ordning i det här kaoset som jag befinner mig i. Även kallat lägenhet. Jaha. Jag måste skapa någon form av ordning i kaoset om jag ska kunna bo här. Jaha. Okejrå. Jag ska skapa någon form av ordning i kaoset. Snart. För idag när jag kom hem hade jag ju fått en avi från Schenker om att det fanns ett paket till Fröken Madsen på Ica. Paketet var från ComHem. Tack. Och hej igen omvärlden.

FÖRÄNDRINGAR.

Man kan säga att året raketstartade. Den första veckan på 2011 började jag på nytt uppdrag på jobbet och flyttade. Pjuh! I söndags fick jag ett litet sammanbrott och bara grät, pga en kommentar som kändes obefogad men egentligen inte var något att göra en så stor grej av. Suck. Total utmattning efter en hård (men fantastisk) vecka kallar jag det. Förändringar har en förmåga att inte gå obemärkt förbi oavsett om de är bra eller dåliga. Jag glädjer mig så över allt som händer och hur bra allting är, samtidigt kan jag inte låta bli att vara rädd över att allt ska ryckas bort från mig. Det kan göra mig så kall inombords.

Bilden tog jag på väg från mig till spårvagnen. Sa jag att det här blir bra?

DAGEN D.

Då var det dags - dagen jag väntat på är här. Dagen som överraskade mig i början av december, eftersom jag inte trodde att den skulle dyka upp såhär snabbt. Den liksom bara hoppade fram runt hörnet. Ibland är det nog bäst när det är så, dvs. att allt bara händer och att man bara kan följa med utan att det krävs närmre eftertanke på vad det är man egentligen vill. För oftast så vet man ju vad man vill redan från början, men man lurar in sig själv i någon form av tankebana. Kanske för att det är vad som förväntas från omvärlden.

Klockan ringde 06:50 och jag är galet trött. Jag ska tvätta (orka ta med sig smutsig tvätt till nytt boende, liksom) och sen ska jag packa det sista innan mor och far dundrar in här.

ATT FLYTTA.

Det här med att flytta är ju i ärlighetens namn ett väldans meck. Flyttlådor ska fixas och dessa ska senare fyllas med saker. Varje gång jag flyttar förbannar jag alltid de där jävla grejerna som jag har och som jag inte gillar. Den här gången rensades två stora kassar bort. Tilläggas bör att jag "inte hade några grejer med mig hit". Eller? Hur som helst så är det mesta som följer med till nya stället bara sådant som jag verkligen gillar. Dock har det fått följa med några sådana där grejer som jag inte riktigt kan göra mig av med av någon anledning. Sådana där grejer som jag egentligen inte gillar, men ändå inte kan rensa bort.

Mitt rum på Slottsskogsgatan är nerpackat i flyttkartonger och kassar - allt i en salig blandning. Imorgon kommer mamma och pappa med lite mer saker hemifrån. Det här blir bra, jag känner det. Trots att jag idag inte var på mitt allra bästa solstrålande humör och därmed inte heller det bästa sällskapet. Dekadens. Sofie kom hit framåt kvällningen och vi besökte Classe O och hämtade flyttkartonger. Sen drack vi rödtjut och packade mina saker till smakerna av brieost, mörk choklad och vindruvor. Så himla mycket trevligare att göra något så tråkigt som att flyttpacka tillsammans med en kär vän. Adressändring är gjord, bredband beställt och hemförsäkring är uppskrivet på att-göra-listan. Imorgon blir väster till öster och det blir bra.

AUSTRALIEN #3

Sparkonto - check!

JULDAGENS FINASTE FLICKOR.

På juldagen hade jag äran att få besök av några av mina finaste flickor. När vi kan ses allihop är lyckan total. Annars är det ganska långt mellan städerna - Östersund, Uppsala, Stockholm, Örebro och Göteborg. Och Malin, i Karlskoga, som förstås var tvungen att jobba den där juldagskvällen. Men som Krikken sa en gång: "mellan hjärtan är det aldrig långt". Och nej, så är det nog. Och det är väl en jävla tur det.

BO.

Jo, jag ville bara säga det att jag tänkte bo litegrann.

(För information)

TJEJTOALETT - INTE SÅ JÄVLA GENUS.

På VCC finns det toaletter som bara är för kvinnfolk. Detta kan ju uppfattas jävligt ogenus och diskriminerande gentemot alla dessa män som faktiskt jobbar på bygget. Eller så struntar man i att lägga ner så jävla mycket tid och energi på att haka upp sig på det och gör något vettigare istället. Som att t.ex. bruka dessa toaletter. För vem gillar inte en fräsch toa som doftar citrus? Det gör i alla fall jag och dessutom så finns det sådana däringa tjejgrejer att tillgå om det nu råkar vara så att man behöver just sådant men har glömt hemma. Praktiskt! Och bra.

DAG 02 2011 - SLUTET PÅ EN RESA OCH BÖRJAN PÅ EN NY.

Det är 2011 nu. Fantastiskt. Sista dagen på 2010 packade jag ihop alla bra saker från året, i rosa paket, för att ta dem med mig till 2011. Många rosa paket - många bra saker. Senare spenderade jag kvällen med fina människor och skålade in det nya året under en himmel av fyrverkerier i ett hysteriskt blåsigt Göteborg. Jag fick visst en puss också.

Årets första dag var lång och lugn. Vi gick upp runt 14.00 och lagade stuvade makaroner och falukorv. Film i mängder hade sedan vår odelade uppmärksamhet resten av dagen. Vi såg: Up, Den där Mary, Die Hard 3 (?) och 9. Dock såg jag inte så mycket av den sista filmen och kanske är det så att jag glömt någon som vi också såg. Hur som helst så känns det mindre viktigt.

Årets andra dag startade med en spårvagnsresa i ilfart för att slänga in tvätt. Solen strålar och riktigt sådär vinterbländar mig. En promenad i Slottsskogen och senare träning står på dagens schema. Imorgon börjar jag på VCC och jag har lite fjärilar i magen inför det.

Välkommen 2011.