LITE TRASIGT HJÄRTA.

Jag vill finnas, men räcker inte fram. Jag vill vara nära och krama om, men det går inte. Jag är en så liten del i det här och det är så mycket som jag aldrig har varit eller någonsin kommer vara en del av. Därför kan jag bara ge den tid och plats som krävs och tala om att jag finns när jag behövs. Det finns ingenting annat jag kan göra och det gör så ont i mig. Jag går sönder inuti. Men jag känner en sådan kärlek och respekt, så därför försöker jag hitta ett sätt att komma överrens med situationen som sådan.

Jag är som längst bara ett nummer bort. Ring när du vill, kära du.