1:A DECEMBER.

Jag vaknar i en famn som inte vill släppa taget när klockan ringer, men det gör inget för jag vill inte gå upp. Jag vill känna värmen från kroppen som ligger tätt intill min under täcket och de varma andetagen i min nacke. Utanför väntar den kalla vintern som envisas med att blåsa rakt igenom varenda klädesplagg man har på sig. Till slut kryper jag ur sängen och ställer mig huttrandes i duschen. Varmt vatten rinner längs min kropp och jag vill aldrig sluta duscha. Oj, måste skynda mig. Ut ur duschen och snabbt på med kläderna för att inte börja frysa igen. Jag smyger för att inte väcka han i rummet bredvid. Jag smyger, fast det egentligen inte spelar någon roll - han kan alltid sova. Skyndar mig och 20 minuter senare är jag redo att bege mig ut i kylan. Mot jobbet. Väcker han den där som sover och tvingar honom att gå upp ur sängen och ge mig en hej då-kram, precis som han kvällen innan sagt att jag skulle göra. "Hej då - ha en bra dag". Jag går ut genom dörren och väntar stressad på hissen. Bråttom till bussen och som vanligt springer jag till hållplatsen. Tre minuter kvar - pjuh! 18 minuter senare är jag på kontoret. Redo för en ny jobbdag.

Godmorgon, december.