Häromnatten kom farfar till mig i mina drömmar. Det var längesedan nu, så det var ett fint besök. Vi pratade om en ram i akrylplast. Farfar höll med mig i det jag sa, trots att andra runtomkring ifrågasatte mig. Farfar förstod och trodde på mig.
Jag undrar vad det är han försöker berätta för mig. Det är oklart, för han talar alltid i gåtor. Men tids nog så ser jag allt klart och tydligt och förstår precis vad det är han menar.
Farfar. Jag saknar dig. Avbryt mig när du vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar