TORSDAGSTANKAR.

Jag är nog den tröttaste 26-åringen i hela världen för tillfället. Det är nog lite mycket nu, även om det är positivt mycket. Göteborg smakar så himla bra! Och mitt beslut att dra från precis allt kunde inte ha känts mer rätt. Jag saknar inte Karlstad. Det har varit så mycket jobbigt i Karlstad, så jag har insett under den korta tid jag har varit här att det verkligen var dags att lämna staden. Jag vill inte leva i jobbigt, jag vill leva i härligt.

Utbildningen är otroligt bra och Catia V5 är ett fantastiskt program! Jag glädjer mig. På fyra dagar har vi gått igenom två böcker på sammanlagt ca. 350 sidor. Idag blev det lite mycket för min hjärna... Men herregud, hur lätt är det att hålla reda på alla parter, assemlys, pads, sketches, patterns, measures, shafts, drafts, fillets osv osv osv. Allt är ju dessutom på engelska, så jag tycker att jag med all rätt kan vara lite trött i huvudet.
Ingen gratis öl för damen idag, alltså. Sängen lockar.

Jag gillar doften av saltvatten och hav. Jag gillar att se båtar och färjor utanför fönstret på kontoret. Jag gillar Majorna - här finns allt. Till och med glutenfri pizza - I'm in heaven!
Jag gillar att dela hem med någon. Det är faktiskt riktigt jävla fint. Okej, jag trivs med att bo själv. Men det är härligt att dela nyckel med någon till ett gemensamt hem. Ingen kommer vara lyckligare än jag när det händer på riktigt. Tills dess är jag glad över att ha David som sambo och efter denna tid kanske jag får äran att bo med en brud. Det här kan bli bra.

Allt kommer bli som det ska vara. I have faith.

Något som jag har tänkt en del på de senaste dagarna är att vissa människor här väldigt intressanta sätt att söka kontakt på. Man kan även kalla detta för att "ragga". Igår var det en kille som frågade om mina byxor var varma. Okej, jag hade varit och tränat och hade funktionstights från Craft så då var det ju inte lika konstigt iallafall. Men, hallå!? Ska du ragga på mig kan du väl iallafall komma på något vettigt att säga? Herregud.

Fikade med Fran igår. MYCKET trevligt. Vi diskuterade det här fenomenet med ex. Föredetta pojk-/flickvänner alltså. Jag har lite svårt för det här med att man ska tycka illa om sitt ex och att man inte kan ha någon kontakt osv osv osv. Men. Man har ju liksom (oftast) varit närmare den personen än någon annan, så jag fattar inte varför man ska tycka illa om den och inte ha någon kontakt. Okej, allt handlar om omständigheter. Men man har ju ändå tyckt väldigt bra om personen i fråga, eftersom man har valt att spendera så mycket tid med denna, så varför kan man inte bara tycka om det man tycker om och inte tycka om det man inte tycker om? Precis som med alla andra. Det utvecklade sig hur som helst till en mycket intressant och givande diskussion. Jag och den där Kristin har ju diskuterat detta en hel del tidigare, så det var kul att få lite ny input. När hon kommer hem igen måste vi ta upp denna diskussion där vi slutade.

Lite lustigt det där med sammanträffanden,ändå. Vi diskuterade ex och när jag kom hem hade jag fått ett mail från mitt ex. Jag hade tidigare mailat ang. några foton etc. som jag har som är hans och han har svarat minst sagt märkligt. Och igår undrade han om jag var arg på honom... Eh, va? Nej? Varför skulle jag vara det och vad får dig att tro det? Herregud, andas mannen. Jag ville bara ge tillbaka dina kort. Det är inte lika med att jag hatar dig. Och jag är inte den som är den som lägger tid och energi på att gå och vara arg på sådant som varit. Det känns väldigt onödigt och är inte min grej. Så. Bra. Jag är glad att vi redde ut detta.

Sängen nu. Imorgon - starta dagen med löpning längs havet? Sedan utbildning med efterföljande AW och utlovad karatefylla. Sa jag att jag trivs?