Fy fan. Jag trodde att dessa stunder var över och förbi, men det verkar som de kommer tillbaka med jämna mellanrum. När ska jag inse att jag inte kan träna löjligt mycket och leva på luft? Inom en snar framtid vore att föredra. Nu sitter jag återigen här med svullen mage och en ångest som inte är av denna värld. Det känns onödigt att lägga tid och energi på detta. Jag blir förbannad.
Imorgon är en annan dag. En dag då jag ska köpa längdskidor/träningskläder, åka skridskor och träna spinning. Och, just ja. (Inte)Äta ska jag ju göra också. Glömde det. Helvete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar